DN:s Ledarsida är idag alldeles särdeles välformulerad och sätter fingret på en hel del angelägna frågor beträffande PKU-registret. Som vem som har rätt till våra gener och i vilket syfte.
Tydligen har Stockholms läns landsting skickat ut ett pressmeddelande med syftet att avråda de personer som har sparade prov i PKU-biobanken eller andra biobanker ”att ta förhastade beslut om att kassera dessa prov”.
Sjukvården sitter på ett potentiellt dna-register över alla svenskar födda efter 1975. Socialminister Göran Hägglund funderar nu på att lagfästa rätten för polisen att kika in. Som om inte det vore nog funderar socialdepartementet på om det inte vore bra om alla blodprover som tas på gravida också sparades systematiskt som en ”mycket viktig basresurs för forskning om kvinnors reproduktiva hälsa och barns hälsa”.
Den personliga integriteten är satt under attack. FRA vill åt våra tankar. PKU åt vår kropp.
En utgångspunkt i direktivet är att ”alla som lämnar vävnadsprov ska omfattas av lagen oavsett av vilken anledning provet tas och var det tas”. I dag säger lagen att varje patient ska ta ställning till om prov får tas och vad de ska användas till. Skulle läkarna och forskarna låt säga tio år senare komma på något nytt användningsområde så måste de fråga en gång till. Det vill socialdepartementet ändra på…
Sparade prover bör kunna användas till annat eftersom ”både den enskilde och samhället har ett intresse av att forskning kan bedrivas”.
Och så bör det naturligtvis fortsätta att vara, att man måste be om lov för att den enskilde personen i fråga ska kunna ta ställning till om de prov man lämnat i ett avseende även ska få användas i andra. Det är inte upp till samhället att besluta om vad mina prover ska användas i för syfte, det är och måste förbli mitt eget val. Ska någon annan ta ställning till vad som ligger i mitt intresse i den här frågan? Ska ”delar av mig” kunna användas till forskning som jag inte alls vill delta i eller bidra till?
Jag är nog mest chockerad över denna totala brist på integritetshänsyn man uppvisat under senare tid. Betraktar man medborgarna som vandrande resurser som man kan utnyttja i vilket syfte som man själv anser är lämpligt? Samtidigt som man betraktar och behandlar medborgarna som presumtiva brottslingar och undersöker deras förehavanden. Det låter som ett riktigt skrämmande samhälle.
Om man inte redan lagt in om att få sitt PKU-prov förstört är det nog dags att slå till nu innan vi hux flux finner oss sitta med skägget i brevlådan medan Fredrik återigen sätter sig och ”väntar på att dammet ska lägga sig”.
Arkiverad under: Svensk politik | Taggad: FRA, integritet, PKU, Stockholms läns landsting
