Delegationen mot felaktiga utbetalningar har tänkt färdigt. Bidragsfusket är inte särskilt stort. Men bör av flera skäl bekämpas ändå.
Hur länge ska detta få fortgå – att man satsar så gott som samtliga resurser på att fånga myggen samtidigt som man låter kamelerna passera obehindrat.
För att få bukt med fusket i samhället så föreslås än mer kontroll och samkörning av register. För att hitta de få som får bidrag samtidigt som de får andra bidrag eller ersättningar. Och det är kanske nödvändigt för att få bukt med de 2 % som medvetet fuskar.
Men man fastslår samtidigt i utredningen att bidragsfusk, skattefusk och svartarbete är nära förbundet. Men ändå är det bara det lilla mygget man jagar. Skattefuskare och både de som arbetar svart och de som anlitar svart arbetskraft – får frisedel. Bara man inte samtidigt tar ut bidrag så är det i sin ordning att arbeta svart och anställa svart arbetskraft säger väl i så fall utredningen eftersom man enbart inriktar sig på bidragsbedragarna.
Jag vill hänvisa till en alldeles utmärkt artikel hos Ett hjärta rött där man bland annat ger ett exempel på effekten av att sikta in sig på enbart bidragsfuskarna.
- Man skjuter myggsvärmar med luftvärnskanon.
Så beskrev alltså polisen i Halland den jakt som nu pågår mot misstänka “bidragsfuskare”.
Där har polisen hittills utrett 70 (av 150) misstänkta fall av “bidragsfusk”. Resultatet är magert. Endast 2 av fallen visade sig vara rent fusk.
Detta måste vara oerhört resurskrävande.
Om man nu dessutom har som mål att komma åt de attityder som finns kring fusk borde man inte då ta ett övergripande grepp så det även innefattar de som möjliggör svart arbetskraft. För om det på grund av attitydförändringar inte längre skulle finnas någon marknad för den svarta arbetskraften så försvann även tillgången och därmed kunde ingen heller både arbeta svart och ta ut bidrag samtidigt.
En klappjakt på bidragstagarna kommer aldrig att lösa problemen som finns då det gäller det utbredda mångfalt större skattefusket och komma åt efterfrågan då det gäller svart arbetskraft. För går det inte att få svenskar att arbeta svart på grund av samkörda register finns det andra marknader att tillgå.
Så en av effekterna av politiken blir förmodligen att på grund av ökade samkörningar av registret kommer de som efterfrågar svart arbetskraft i större utsträckning att i stället använda sig utländsk svart arbetskraft där vi inte har möjlighet att samköra några register.
Samtidigt kommer incitamentet för att inte fuska med bidrag aldrig att förändras i grunden så länge det finns samhällsgrupper som har det bättre ställt än dem själva som mer eller mindre tillåts fortsätta mygla. Korruption har bevisligen visat sig sprida sig neråt i samhället, inte tvärtom. Så länge makthavare och samhällets övre skikt har frisedel så kommer det inte finnas något incitament för bidragstagarna att ändra sina attityder.
Jag efterlyser kraftfulla åtgärder gentemot alla fuskare i samhället. Inte bara dem som utvalts att stigmatiseras. Jag skulle nog nästan kunna garantera att det parti som hade lovat att satsa på att sätta dit samtliga fuskare i samhället, inte bara vissa utvalda, hade haft ett försprång i kommande valrörelser. För denna skenhelighet då det gäller att enbart jaga stigmatiserade grupper är inget som har gehör ute bland folk i allmänhet.
Arkiverad under: Svensk politik | Taggad: attityder, bidragsfusk, delegationen mot felaktiga utbetalningar, fusk, korruption, skattefusk
