Sabuni borde istället satsa på integrationspolitiken

Jag blir lite tvehågen när jag ser att vår integrationsminister inte främst talar om att integrera utan istället för en privat kampanj mot vad hon kallar vänsterexterimister.

Det är alltså inte den misslyckade integrationen, som ju ligger på hennes bord som är orsaken till att saker och ting urartar utan det är de som protesterar som är skulden.

Regeringen fortsätter kampen mot utanförskapet genom att prioritera jobben, att skärpa diskrimineringslagen och genom att förbättra skolan och rättsväsendet. Arbetet för att bemöta hoten mot demokratin från våldsbejakande grupper måste intensifieras.

Det är ganska beklämmande att den som är satt att värna integrationsfrågan är så världsfrånvarande. Vi läste här om veckan om att inte i ett enda fall som gått till Arbetsdomstolen som diskrimineringsbrott har det blivit dömt till förmån för den diskriminerade. Detta påvisar ju att skärpta diskrimineringslagar är verkningslösa om inte den politiska viljan att ändra saker och ting finns. Det är det som Sabuni skulle koncentrera sig på istället för att försöka hitta syndabockar för regeringens misslyckade integrationspolitik. Inte kan någon påstå att sedan den moderatledda regeringen tog plats i regeringen så har saker och ting börjat vända ute i våra förortsområden, tvärtom skulle jag vilja påstå? Sedan man aktivt började stigmatisera sjuka och arbetslösa skulle jag nog tvärtom vilja påstå att det blivit sämre och man har lyckats ta död på det lilla hopp som fanns tidigare.

Tänk om man istället hade en integrationsminsiter som koncentrerade sig på uppgiften att integrera, vilket det inte varit mycket bevänt med? Hon är mer intresserad av att basunera ut högerretorik med angrepp på vänsterpolitik och spända muskler än att ta till vara intresset hos de människor som ska integreras ni vårt samhälle. Lite synd och fyra bortkastade år i ytterligare ett avseende.